Efter flera dagar med skriftlig inspirationsbrist har nu äntligen något som verkligen engagerar min virtuella penna dykt upp. Jag menar, vem bryr sig EGENTLIGEN om Maud Olofssons förslag på behovsprövat barnbidrag eller en sexbrottslings straff att bli uthängd inför allmänheten, när en artikel om en kinesisk toalett som kan rädda äktenskap serveras på silverfat av Aftonbladet?

Toaletten är fyndigt nog en dubblett av sig själv, med endast en låg vägg som avskärmar de båda stolarna från varandra. Här ska alltså äktenskapliga problem stötas och blötas (!) makarna emellan, och relationen ska följaktligen gå en ny, lycklig framtid till mötes.

Jag inser att jag missat en mycket viktig lösning (!) på min och sambons eventuella framtida problem. Här har vi diskuterat våndan som orsakas av bristen på barnvakt (vi har inte haft vuxentid tillsammans sedan i somras) och risken med att låta vardagliga schismer ta överhanden. Jag har även tillåtit mig en del gnäll över den påtagliga bristen på blommor och spontana presenter i vårt hushåll (jag anser mig ha dragit mitt strå till stacken).
 
Föga anade jag att vad vi i själva verket kan komma att behöva är mer tid på toaletten tillsammans i händelse av konflikt.

Jag har uppenbarligen ingen aning om vad sann romantik egentligen innebär.

En bukett med exkrementer någon?