En hobbypizzabagares chans till revansch

För några veckor sedan skulle jag baka pizza. Nu är inte det särskilt märkvärdigt, det brukar inträffa med ca 6 veckors mellanrum. Med den frekvensen börjar jag bli något av en pizzavirtuos, dock utan ambitionen att göra framtida karriär på den lokala pizzerian.


Speciellt för den här gången var att pizzan inte blev särskilt god. Problemet identifierades till osten, som förutom att smaka rätt vedervärdigt antog ett genomskinligt, oaptitligt utseende efter 12 minuter i het ugn.


Osten benämndes pizzamix, ett paket jag intet ont anande hade plockat åt mig i affären några dagar tidigare förförd av priset. På pizza har man ju vanligen (om man inte är vegan eller osthatare) just ost*, så tanken att "pizzamix" kunde betyda något annat än en blandning av olika ostar speciellt lämpade för pizza förelåg aldrig. Kanske borde jag anat att något inte stod rätt till eftersom kostnaden var betydligt lägre än för övriga ostpåsar. Men de små grå prioriterade tydligen andra frågeställningar just den dagen.


IDAG har jag genom en klargörande artikel i Sveriges största dagstidning äntligen fått svaret på varför min pizza snarare blev blasé än succé. Osten var ingen vanlig ost, utan någon sorts kompott av vegetabiliska fetter maskerad till riven ost. Följaktligen var min pizza ingen vanlig pizza.


Det är så skönt att ha fått upprättelse. Här har jag legat sömnlös i veckor och knappt vågat titta åt en pizzadeg (de är ju svåra att undvika de där degarna som brukar ligga och lura i hart när varje hörn), än mindre åt färdigriven ost. Jag har blivit hålögd, blek och nedstämd. Det har varit hårt.


Nu kan emellertid allt återgå till det normala: Rofyllda nätter, drömmar om ljuvliga, hembakade pizzor med ost som smälter enligt normalmallen, lyckliga barn, nöjda föräldrar, blå himmel och solsken, lejon som leker med lammungar (nej visst ja, det är ju Jehovas vittnen som drömmer om sådant, inte hobbypizzabagare)...


Kort sagt: Välkommen tillbaka Emma.

* "Ost" för en sann Italienare torde i detta sammanhang otvetydigt innebära "mozarella", men jag är inte italienare och därtill småsnål (eller sparsam som jag föredrar att beteckna tillståndet) så "ost" i största allmänhet får duga.


Kommentarer
Postat av: Kajsa

Vadå? Så pizzaost är inte ost? Varför heter det då ost? Jag bakar aldrig, inte ens pizza, så jag har aldrig provat pizzaost, men väl gratängost. Undrar vad det är egentligen..

2008-04-12 @ 16:01:52
Postat av: Emma

Nej, det heter inte "ost" utan pizzaMIX. Men det är också enda indikationen, paktetet ser exakt ut som ett paket med riven ost - och det är väl det företaget som gör låtsasosten fått kritik för - att det är förvillande likt ost utan att det anges tydligt att så inte är fallet.

2008-04-12 @ 20:01:24
URL: http://emmasibland.blogg.se
Postat av: Emma

Gratängost är nog ost av något slag åtminstone (gissningsvis kanter och annat ostavfall), men om det heter grantängMIX bör du dra öronen åt sig ;)...

2008-04-12 @ 20:03:53
URL: http://emmasibland.blogg.se
Postat av: Sis

Tack för varningen. Jag menar om det skulle falla sig så lyckosamt att jag någongång får för mig att baka pizza vore det ju förargligt om härligheten förstördes av något så irriterande som vegitabiliskt fett i ostform. Tack än en gång kloka syster.

2008-04-13 @ 16:32:10
Postat av: Elisabet

Välkommen hem att äta mammas hemgjorda pizza med riktig riven ost på, sådan där stark härlig
herrgård eller prästost. Ost som är omöjlig att hyvla för den smular så, men som passar utmärkt till matlagning.

2008-05-20 @ 21:16:28

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0